2014 090

Det känns när man gjort för mycket. Energin tog slut till lunch, och då återstod två timmars jobb innan hämtning på fritids och en tur till tandläkaren på NUS. Sen hem igen och fixa middag, pyssla med läxor, tvätt, städ och allmänt bortplock. Det var ju meningen att jag skulle vila. Ja ja, det blir väl på söndag. Imorgon ser lika fullspäckad ut. Sovmorgon men måste ändå upp och skicka barnen till skolan...
Mitt badrumsfönster.
Chip

2014 089

Söndag. En helg som till största delen bestått av städning. Men nu känns huset i fas igen! Passade på att frosta rutorna på köksskåparna. Blev bra! Har också ätit lunch ute för första gången samt spenderat en eftermiddag på Jenningshallen då det var hemmasammandrag för A B och C-flickor. Kul! Mycket handboll! Och mycket sjukvård... :-/
Mår ganska bra, men blir fort trött i huvudet när det händer flera saker samtidigt. Har sovit dåligt i några nätter. Men det har väl med den kommande födelsedagen att göra och allt bestyr misstänker jag. Tycker att hjärtat slagit lite väl hårt ibland, men jag har inte tagit nån medicin.
Känner mig dock nöjd med helgens städinsats och det känns som att tidsplanen håller, utan stress...
Ett steg i taget. En dag i taget.
Chip

2014 087

Jaha. Så sitter man här. Själv. En fredagkväll. Middagen intagen och familjen har lämnat allt och gått. Sitter själv kvar med en massa gråt som jag inte vet vad jag ska göra av. Vet inte ens varför den finns där. Kanske är det trötthet. Kanske är det saknad efter kramar och närhet. Jävla förkylning. Kanske är det insikten om sjukdom. Kanske är det oron för en ännu värre sjukdom. Kanske är det bara gråt. Sådär utan anledning. Jag vet faktiskt inte. Jag vet bara att jag känner mig ensam, igen. Ensam med mitt tillstånd som ingen verkar förstå fullt ut eftersom den inte syns på utsidan. Men den känns på insidan. Bigtime. Den har börjat synas på utsidan, men inte alls i den omfattning som på insidan.
Hur har veckan varit? Johan, Oscar och Alice har legat däckade. Cajsa var i skolan från onsdag och jag har försökt göra ett jobb... När den betalda arbetsdagen tagit slut har sjukstugan väntat där trötta och sjuka älsklingar ska tas omhand. När ska man vila? Hur gör man när man vilar? Jag minns inte... Fick akupunktur igår och hade lätt kunnat ligga en timme till. Tycker inte att det kändes lika bra dom det brukar.
Tog med mig Alice till Coop för att handla. Fick med oss lite fiskar hem också. Och mat. Massor av mat. Hoppas att det kommer att räcka...
Chip

2014 084

Idag har jag varit på spirometriutbildning. Lungfunktion. Hur intressant som helst och jättekul att träffa gamla och nya bekanta! Lärde mig en hel del faktiskt! God lunch var det med! Kalventrecote med örtsmör, potatisgratäng och champinjoner. Mums!
För övrigt så är det sjukstuga här hemma. Cajsa är på bättringsvägen, men inte helt hundra efter en veckas sjukdom. Johan fick feber i lördags och låg igår och idag på runt 39 grader. Alvedon biter inte. Oscar fick feber på söndag kväll och har toppat med 40,5. Alice kom hem från skolan igår med feber. Kräktes och hade sedan 40,5. Jippi... Som om febern inte var nog så har de alla dragit på sig hosta och snuva.
Hur mår jag då? Tja. Blev ju deltidssjukskriven förra veckan och jobbade första dagen igår. Kändes konstigt. Och hur det än är så har visst jobbet del i min utmattning, även om jag inte vill se det. Man vill ju gärna inte att ens hobby ska göra en sjuk.
Hade medarbetarsamtal igår. Eftersom hjärnkontoret har stängt för semester så var det faktiskt svårt att svara på flera frågor. För att citera Rut 5 år: "Det finns här i min hjärna, jag hittar det bara inte." Ungefär så känns det. Som att personalen i hjärnkontoret inte bara har kafferep utan bokat en charterresa och tagit semester på obestämd tid. Jäkligt svårt att hitta nåt då man inte vet hur systemet fungerar. Var har dom lagrat allting?
Imorgon lämnar jag sjukstugan igen för lite jobb. Måste se över lite rutiner runt spirometrin och kolla lite gamla tester. Tror jag kan ha missar nåt. Visserligen är doktorn ytterst ansvarig, men även jag har ett ansvar.
Satt och funderade häromdagen om hur jag vill ha det i framtiden. Med jobb och så. Vad vill jag egentligen? Vilka är mina drömmar? Det finns en hel del intressanta drömmar som lurar och jag tror banne mig att jag ska ta och förverkliga några av dem! Men först ska jag bli frisk. Se till att få hem charterresenärerna och sätta dem i arbete igen. Förhoppningsvis är de utvilade och laddade för arbete när de kommer tillbaka med brunbrända ben och sand mellan tårna.
Chip

2014 081

Idag har varit en tröttdag. Dagen efter. Hade lite för mycket energi igår och gjorde lite för mycket. Straffar sig idag.
Har iaf handvirkat en rosa sjal till Alice. Blev riktigt bra och hon blev nöjd!
Chip

2014 080

Idag firar vi internationella dagen för downs syndrom. #rockadinasockar Olika är bra! Människor med Downs syndrom har tre stycken av den 21 kromosomen.
Johan fotar våra olika sockar och jag fotar det! 😂😂😂
Chip

2014 078

Idag har vi sjukstuga. Oscar mår illa men varken kräks eller diarré och Cajsa hade 38 i feber imorse och har sedan legat på 39 grader och alvedon har ingen effekt.
Själv hade jag återbesök på hälsocentralen för mitt blodtryck. Det slutade med att 1. Jag blev sjukskriven 25% fr.o.m. idag och en månad framåt, minst pga stress. 2. Blodtrycksmedicinen sattes ut och tas endast vid behov, om hjärtklappningen återkommer. 3. EKG-kurvan visade inget konstigt. 4. Alla prover såg bra ut. 5. Erbjöds en antidepressiv tablett men jag avböjde. 6. Fick träffa en läkare som såg mig.
Det var så skönt att någon annan tog över och bestämde, för jag är inte kapabel att göra det själv. Jag har ingen sjukdomsinsikt och ska inte bestämma själv. Visst var det ledsamt att se på papper det jag hittills bara sagt. Det blev på riktigt. Jag vill ju inte vara sjuk. Jag vill inte acceptera att jag inte klarar allt. Men samtidigt skönt! Nu kanske jag äntligen kan vila, kan tillåta mig att vila.
Vabbar resten av veckan och kortar av mina arbetsdagar fr.o.m. måndag. Det blir bra. Allt kommer att bli bra!
Ett steg i taget. En dag i taget.
Chip

2014 077

Det var ett tag sedan det blev nån bild så nu fick det bli flera! Den senaste veckan har jag mått så bra! Akupunkturen jag fick i torsdags löste upp massor och jag har bara varit ett stort leende sedan dess! Stressen rinner av och livet lullar på! Skönt!
I helgen fick jag mitt hotellmys med min älskling! Skönt! Men vi var så trötta efter all handboll så när vi äntligen fick egentid somnade vi! Tjejerna spelade Sundsvalls cup i handboll. Alice lag åkte ut i 1/8 final och Cajsas lag förlorade finalen mot Edsbyn med två mål. Men ett silver!!! 03:orna tog Sikeå SK första guld! Grattis!!
Oscar spenderade helgen med farmor och har haft det bra! Bio och mys! Men han tyckte nog att det var skönt att vi kom hem!
Några besök på IKEA hann vi med... Fulla bilen med grejjor!
Nu är vi trötta! Det är tisdag. Huvudet är helt mos. Även om jag är glad och tillfreds och väldigt lite stressad så är jag fruktansvärt hjärntrött. För mycket stimuli helt enkelt. Imorgon ska Oscar vara hemma från skolan. Han känner sig inte pigg. Jag är hemma med honom. Men jag ska till doktorn på uppföljning av hjärtklappningen och det blir intressant.
Chip

2014 071

Måste bara berätta...
Har idag fått min tredje behandling akupunktur och jag längtar varje gång tills jag får ligga i lugn och ro och bara bli ompysslad! Ja, det gör ont när hon sätter nålarna! Herre Gud, hon sticker ju in dom i kroppen på mig! Men sen, när nålarna är på plats och hon stoppat om mig med filtar och jag får ligga och bara känna... Sköönt! Man känner hur nålarna arbetar, några mer och andra mindre. Det känns där nålen sitter, men också på andra ställen!
Idag fick jag prova två nya saker. Efter en stund kom hon in och tog bort alla nålar på framsidan och jag fick lägga mig på mage för behandling på rygg och nacke. Mina nackmuskler var så spända att hon kände det i nålen. Massor med nålar och sen vila. Efter ytterligare ett tag kom en annan tjej in och behandlade mig med koppning. Skönt och ont. Ibland bara ont och ibland behagligt. Sen satte hon fast tre koppar på min rygg som fick sitta i tio minuter.
Koppningens uppgift är att frigöra kroppens låsta energier och sätta igång läkningsprocessen.
Kände mig glad när jag åkte hemåt idag! Livet är på väg att bli bättre, mycket bättre! Dessutom påbörjas ett litet projekt här hemma idag. Imorgon fyller världens bästa Cajsa år och på fredag drar vi iväg till Sundsvall! Life is good!
Chip

2014 070

Uppdatering. Jag mår bättre. Stressorer identifierade. Akupunkturen har gjort gott. Blir dock fort trött och klarar inte allt för mycket stimuli. Blir intressant med Sundsvalls cup i helgen...
Tappade två kilo vätska på ett dygn då jag tog bort kolhydraterna. Najs! Ska försöka få till träning på en lagom nivå så småningom. Nu vila!
Chip

2014 067

Måste bara visa det vackra smycket med tillhörande kedja som jag fick av världens finaste och bästa mamma! Hon har gjort allt själv! Händig som få! Jag älskar dig mamma! <3 Tack för att du finns!
Chip

2014 066

Så sitter man här igen med ångesten som kommer krypande. Självkänslan i botten. Känslan av att inte vara bra nog. Att inte duga. Att alla andra är så mycket bättre än en själv.
Javisst! Det är bara att rycka upp sig och ta tag i allt. Det är bara att göra! Du är bara lat som inte ids.
Om det vore så enkelt ändå. Jamen det är det säger du. Jo, för dig kanske. För mig som ändå inte är värd något och som ändå kommer att misslyckas är det inte lika enkelt. För mig går det inte att få in fasta rutiner för egentid och egenträning. Jag har försökt. Flera gånger. Jag har gjort scheman. Tränat hemma. Kämpat. Men det faller alltid på sin egen orimlighet. Mina rutiner är inte lika viktiga som resten av familjens. Jo men visst är de det! Det är ju bara du tränar! Ja precis, med andan i halsen och stressen i hasorna. Det var därför det blev så här, i kombination med så mycket annat. Högt blodtryck och förstorat förmak vänster. En kort promenad var för jobbigt. Det straffade sig idag. Självkänslan hamnade direkt på noll igen.
Jag funderar på att gå ur Facebook och instagram. Inte för att jag inte gläds med dem som lyckas, det gör jag verkligen, utan för att det andra gör talar om för mig hur värdelös jag är som inte gör. Förstår du? Att dessutom pga fel på sköldkörteln bara öka i vikt inte gör saken bättre. Det spelar ingen roll vilken diet jag har eller hur jag tränar, jag går upp i vikt i alla fall. Min ämnesomsättning är paj. Jag har förhoppningen att akupunkturen ska få den på rätt köl igen, men det kräver att jag sköter mig minutiös på stressfronten, med maten och träningen. Ta tag i allt. Hur gör man det utan att bli stressad, förklara det för mig! Och kom inte med nåt skitsnack om att det bara är att göra. För det är det inte! Det behövs så lite för att luften ska ta slut, pulsen stiga och ångesten öka om någon annan sätter sig och planerar mitt liv och säger att saker är skitenkla utan att förstå hur mitt liv är upplagt. Det är jättelätt att hitta lösningar till andra människor och säga hur och vad de ska göra. Då behöver man inte ta något ansvar själv. Tro mig, jag vet, jag gör det varje dag! Men att göra nåt åt sin egen situation är nåt helt annat. Så är det bara.
Just nu ska jag försöka lära mig att leva i nuet (igen) och njuta av resan på väg mot målet. Leva och njuta som om varje dag är den sista, för det kan vara så.
Nu blinkar det oroväckande i lysena. Stormen utanför fönstret hotar att göra oss strömlösa. Jaha.
Bilden: FaceTime med Elis, Greta och Jenny. Ännu en trevlig fredagstradition!
Chip

2014 065

Den här snyggingen har sportlov! Veckan har gått fortare än nödvändigt!
Måndag: Jag jobbar, barnen är med farmor.
Tisdag: Cajsa åker slalom. Alice är med kompis. Oscar är med mormor. Jag får akupunktur och ny frisyr.
Onsdag: Alice är på nagelfix. Vi andra äntrar en blåsig Stantorsbacke.
Torsdag: Bad på simhallen. Oscar fixar middag (med lite hjälp). Cajsa tränar handboll. Jag tar en lång promenad.
Fredag: Bio och shopping.
Lördag: Kalas för Cajsa.
Söndag: Handbollsträning.
Måndag: Back to business...

Mår ganska bra idag. Promenaden blev lite för lång för mitt eget bästa och jag fick dra ned på tempot sista kilometern. Ingen hjärtklappning. Blir lätt hjärntrött. Lite och inget tålamod. Nåja. Jag lever och har fått en möjlighet att vända livet på rätt köl igen. Är bara inte riktigt säker på hur jag ska göra det på ett bra sätt. Skulle vilja dra igång alla mina planer men då blir det fel igen. Antagligen får jag gilla läget och skynda långsamt. Rom byggdes inte på en dag. Inte jag heller.
Chip

2014 062

Så invigde vi sportlovet (igår) med korvgrillning och mys på uteplatsen! Längtar tills det är bikiniväder där!
Försöker lära mig att lyssna på min kropp. Lyssnat har jag nog gjort men inte följt anvisningarna. Då blir det såhär. Mest av allt är jag nog hjärntrött. Tappar fokus och kinderna hettar fastän det inte syns på utsidan. Det sticker och bränner. Punkten i pannan spänner. Fokus försvinner. Ja, det var jobbigt att jobba idag. Skönt med vila i några dagar. Frågan är hur jag löser det framgent... Gå ned i tid? Sjukskrivning? Flytta till Robertsfors? Nä, det sista blir inte aktuellt! Men att gå ner i tid och korta av arbetsdagarna vore nåt kanske. Vi får se. Akupunktur imorgon.
Chip

2014 060

Underbar dag! Sovmorgon! Förmiddagskaffe hos bästa grannen! Smörgåstårta hos Lundberg/Eddesjö i Sävar för att fira Pernillas 40-årsdag! Grattis på din dag! Hoppas att ni får en mysig kväll!
Bio med hela familjen och fina Kerstin! Vi såg Frost. Guud vad jag skrattade! Såå skönt att skratta! Du vet när man skrattar så att man börjar gråta och inte kan sluta med nåt av det! Utan snögubben och renen hade filmen varit mindre underhållande och mer förmanande. Men med denna humor, ja, den var helt klart sevärd!
Sen tog vi resturangchansenhäftet och gick på Busstop och åt middag. 6 portioner lövbiff och klyftpotatis för 297:-. Gott!
Mätta och belåtna har vi landat i soffan och väntar på Mello, andra chansen.
Jag är lyckligt lottad som har en så fantastisk familj! Vilken fantastisk dag! Bäst av allt var att jag inte känt av hjärtklappningarna på hela dagen! Life is good!
För att citera Olof i filmen Frozen: "Kärlek smälter ett fruset hjärta."
Chip