För övrigt har det legat en panikångest ovh lurat. Magont och inte långt till ett hysteriskt sammanbrott. Men sånt är livet. Tog mig en tur på trappmaskinen och fick utlopp för lite frustration.
Mitt mantra "Allt kommer att bli bra" rullar runt i huvudet. Runt och runt och runt...
Tack Linda för att du finns! Utan dig vete rackarn hur det här skulle gå! Kram till dig!
Chip
PS. Allt kommer att bli bra DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar