torsdag 9 september 2010

Var kommer tårar ifrån?

Alltså, rent fysiologiskt vet jag ju det, men varför kommer dom utan att man bett om det? Idag efter jobbet var jag totalt slut. Vet då rakt inte varför eftersom det inte varit den mest stressiga dagen i mitt liv. Den har tom varit lite trevlig! Men när jag kom på dagis var jag beredd att lägga mig ner och dö.

När vi äntligen kom hem öppnade jag frysen för att se om det dolde sig nån brakmiddag där och då började jag stortjuta. Varför då? Och nej, jag är inte gravid. Nej, jag är inte i klimakteriet (tror jag). Jag bara stortjöt. C undrade vad som var fel och jag kunde bara svara precis som det var, JAG VET INTE! Inte en susning. Kunde dock samla mig och påbörja middagslagning, tacos, vilket gick bra. Så kom kärleken hem. Då sprutar tårarna igen. Samma fråga som tidigare. Samma svar. Det enda jag kunde säga mera var att jag kände mig tom och helt slut. Varför då?

Iofs äter jag en dunderkur pencillin och jag väl inte vilat så värst mycket de senaste dagarna. Men jag har haft trevliga besökare och bra samtal, men ibland räcker jag väl inte till, eller min energi räcker inte till misstänker jag… Kärleken tog med sig kidzen på en åktur efter maten så att jag kunde köra lite avslappning, men det var svårt att fokusera idag. Bättre lycka en annan dag. Men jag lyckades pigga på mig så pass att jag orkat med läxläsning, sagor och gonattmys.

Men nu blire gonatt. Ny dag imorrn.

Inga kommentarer: