En ny resa tog sin början. Att läka en utmattad själ tar tid, och läkningen pågår ännu. Akupunktur blev min räddning. Det lyfte mig ur den grop jag hamnat i.
En varm sommar utan egentliga måsten och en total omvärdering av vad som är viktigt i livet. Vem ger energi. Vem tar den. Vad är viktigt i livet.
Under hösten prövades ork och tålamod ännu en gång och den prövningen pågår ännu. Inget slut i sikte. Samtidigt har jag ett val, men det får bli #projekt2015
Resultatet av 2014 är att jag hamnat i ett vägskäl. Antingen stannar jag kvar där jag är eller så går jag vidare. Min känsla är att gå vidare. Utvecklas ytterligare. Ta tillvara mina förmågor och genom dem växa i mig själv och min uppgift i livet.
Min familj är min trygghet och fasta punkt. Utan dem kan jag sluta existera. Om nio dagar har vi vår första tonåring i huset och jag kan glädjas åt att vi under 2014 kommit varandra väldigt nära. En relation som vi båda trivs bra med.
Både bra och dåligt har kantat mitt år. Den sista insikten kom till mig med full kraft den 28 december. Den tog jag till mig. Brottades med. Vred och vände. Anklagade mig själv och lade 200% skuld på mig själv. Tryckte ner mig i skorna och spottade på det som blev kvar. Sen klev jag upp och fattade ett beslut. Formade mina nyårslöften som uttalades där och då.
Bli snällare mot mig själv genom att
- äta bra och näringsriktig mat
- träna regelbundet enligt ett schema
- ägna mera tid till min familj
- jobba för att nå mina drömmar
- dricka minimalt med alkohol
- stå upp för mig själv när någon trycker ner mig
- varje dag glädjas åt vad jag faktiskt har
- be om hjälp när jag behöver den
Och mycket mera...
2015 är året då jag fyller 40 år. Det ser jag fram emot!
Gott slut och gott nytt!
Chip
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar